jo just

Elias har ju fortsatt sin vändar-karriär. Han snurrar nu åt alla håll! Han är riktigt snabb. Gurglar med sitt skratt och jollrar på. Det är härligt att vara mamma!

min son

om jag nu inte legat i sängen med Elias mellan mig och min dator hade jag lagt upp en massa bilder på Elias. men ha ej kameran här.

imorse bjöd han oss på sitt härliga, underbara skratt igen. Det är helt galet så glad och varm man kan bli av ett skratt! men hans skratt känns så ärligt och innerligt på något sätt. jag blåste honom under armarna när han låg alldeles bar på sängen. det gillade han visst. ja, att han gillar att vara utan kläder har jag redan förståt, men att han var kittlig där det var något nytt. nu blir man väl som alex schulman som maniskt försöker framkalla skratt hela tiden.
visst, han har skrattat förut, men aldrig så ihållande.

en stor sak hände idag som förtjänar att publiceras: Elias vände på sig från rygg till mage helt utan hjälp eller nåt att sparka ifrån mot! ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för Elias. för oss är det enormt!

sin mors eller fars son?

Det här med vem barnet är likt finns det ju alltid en massa åsikter om. Jag har svårt att se det. Men ibland tycker jag han är lik mig när jag var liten, men oftast är det Lars jag ser i Elias. Vad tycker ni?

Mamma? Pappa?

bildbevis

Sitter på pappas mage, men mamma är inte så snabb med kameran så mina skratt fångas inte på bild så bra
Sen så är jag ju väldans fascinerad av nallen. Klockan är 23, men vad spelar det för roll? Jag är ju inte trött så då får allt mamma och pappa vara vakna ikväll också. Det är ju fredag!

eeeaaaaahii

det är elias som snackar nu. han sitter på pappas mage och snackar och skrattar åt pappa som bara skrattar. Elias guppar så skönt där han sitter när pappas mage skrattar. Han har sin gråa pyjamas på sig. Som vi gillar. Han ser så stor ut. Dräglet hänger från munnen. Han ler. jag önskar ni alla fick se honom just nu. Åh, vad jag älskar denna människa!

Black & White Baby

Pelefanten smakar mums!

Antar att det min fader egentligen efterlyste var bilder. Så här kommer några. Tant Mildas present går hårt åt när Elias är i tuggarfarten. Han har nu fått några lite mer bitvänliga leksaker av farmor, men dom är än så länge inte så populära.

Ännu ett språng

Hetty van de Rijt och Frans X. Plooij har skrivit boken "Växa och upptäcka världen" och beskriver i den sju utvecklingsstadier som alla barn genomgår under sitt första levnadsår. Dom menar på att barn under sina utvecklingsfaser ofta upplevs som klängiga, griniga och kan ha svårare att äta eller sova eftersom deras värld omkullkastas och förändras totalt. Det är en stor omställning för barnet men när de har vant sig vid denna nya värld upptäcker man som förälder stora förändringar i sitt barns beteende om man är vaksam. Barnet kan nu klara av andra saker och kanske upplevs annorlunda än tidigare.

Jag känner att jag bara måste skriva om den här boken eftersom jag tycker den är så fantastisk. Inte för att den är späckad med fakta om exakt vad som händer i barnets värld (för det är den verkligen inte), utan för att den ger en slags tröst till mig/oss som föräldrar. Det är ju så mycket lättare att hantera Elias grinighet och totala klängighet när man förstår vad som ligger bakom. Hela hans värld är i förändring och det är inte så lätt att hantera. Nu verkar han ha passerat den tredje fasen för det är återigen en ny liten Elias. Han kan nu sitta i babysittern längre stunder och roa sig själv. Han accepterar att jag inte är alldeles bredvid honom hela tiden och han är nöjd även om han inte är i min eller Larsas famn. Han sover bättre och somnar lättare. När han är trött accepterar han tröttheten på något sätt och verkar tycka det ska bli skönt att sova. Jag har de senaste tre dagarna kunnat lägga ner honom på sängen och gett honom nappen när jag sett att han är trött och inom två minuter så sover han. Nästa steg är kanske att jag inte ens behöver lägga mig med honom och ytterligare nästa steg kanske är att det fungerar även på kvällen då han fortfarande är lite grinig och helst vill vara i famnen hela tiden.

Enligt författarna infaller nästa utvecklingsfas när barnet är runt 19 veckor. Så nu har vi förhoppningsvis några veckor av återhämtning framför oss och mera glada, lekfyllda dagar. Hurra!