upp och ned, ned och opp
grisen gal i granens topp
och en mus i vårt hus
svär och tuggar snus

lammen skäller
äter karameller
hunden jamar,
lilla grisen gal!


Tycker denna sång är så fantastisk!

jorå. Lyx har vi haft

Det var lyx i helgen. Ren och skär lyx att få sova hur länge man ville. Både jag och lars. Tillsammans. sen att vi vaknade efter 7 på morgonen och inte kunde somna om, är en annan femma. för vi hade ju möjlighet till att sova. om vi kunnat och velat. Det var lyx att få äta hotellfrukost och att få gå på middag och bio alldeles själva. Det var lyx att veta att Elias hade det bra utan grin efter mamma och pappa. Det var lyx att få strosa på IKEA utan att försöka hålla reda på en ivrig, rörlig och springandes Elias. Det var lyx att få komma hem till ett hus så flådigt inbäddat i vit, fluffig snö med en uppskottad uppfart. Det är lyx att ha fina grannar som skottar och fina människor i vår närhet som ger oss möjlighet till lyxutsvävningar. Det är kul att det ibland så självklara numera är LYX!

tattå!

Elias har blivit kär tror jag.

Sedan första mötet med den snöskottande traktorn pratar han ofta om den. Några dagar var det det första han sa på morgonen, och pekade på fönstret, och det sista han sa innan han somnade.
Han vill gå ut och titta och peka i böcker och visa på traktorer. Hans egna, små traktorer är inte fullt lika häftiga som den gula, stora, som blinkar och skyfflar snö.
Undrar hur länge kärleken håller i sig? (blir han som sin far så misstänker jag att den lär vara för evigt)

Nä, nu kidnappar jag min make och låter farmor ta Elias ända till på lördag
heeeyaaaa!

paniken kom och gick

Igår när jag hämtade Elias på dagis så var han lite ledsen. ville kramas och kramas. så vi satt och mös en stund innan vi gick hem. Men när vi väl kom hem så började Elias panik-skrika. Han skrek i attacker och var helt otrösterlig. Jag fick bära och bära, men ingenting var bra. Det lät verkligen som att han hade ont någon stans. Han skrek som i attacker för att sedan tystna en halv minut eller så. Ju längre tiden gick, desto mer orolig blev jag. Han ville inte äta eller dricka nånting, inte ens mjölk. Då kände jag att det var allvar. Och skriken fortsatte. Jag försökte se om han hade gjort illa sig någon stans, men inget som syntes och ingen feber hade han. Efter en och en halv timma ringde sjukvårdsrådgivningen som försökte hjälpa mig, men öroninflammation trodde hon inte det var, eftersom han skrek i attacker så tyckte hon det var bäst vi åkte in till akuten så vi inte missade tarmvred om det kunde vara det. Så jag ringde Lars som fick skynda sig hem, och jag gick för att byta blöja på Elias. Det var inte det minsta populärt! Men så såg jag att blöjan i princip satt fast i pungen! Stackarn hade ill-röd pung! Inte konstigt han hade ont. Så jag smörjde och smörjde och lät rumpan luftas. Så vart det lugnare. Han var fortfarande ledsen, men inte samma panik. Så pekade han efter en stund mot tvättstugan igen (där vi har skötbordet) så jag gick in och smörjde han igen och sen ville han lägga sig. Lilla, älsklingen gjorde mig så orolig och jag kände mig så hemsk som inte tänkte på att kolla det. Men till sist blev det bra. Efter en liten power-nap var han fit for fight igen, drack välling och var nöjd och glad bara han fick gosa med mig eller pappa.

Jag var dock så tagen efter dagens upplevelser att jag inte förmådde göra annat än att ligga i soffan resten av kvällen.

en frusen Malin som landade hemma för lunch efter att ha lämnat Elias på dagis. Måste nu bege mig mot bussen för en eftermiddag på skolan. en lång dag. ljudboken lyssnades slut på igår kväll...

Elias försöker hänga med

men det är inte helt lätt att ha koll på allt som händer i världen, trots att man läser DN, Aftonbladet och Expressen samtidigt...

köket på väg att bli klart

Lars målar Tofu

Gipsskivorna anti-fettbehandlas eftersom det dröjde så länge
innan vi tapetserade och fick upp glasskivan

 

Min första lyckade tapetsering. Har tapetserat en gång tidigare,
vilket slutade i totalt bråk mellan mig och modern.
Lars hölls därför för säkerhetes skull borta från tapetseringen

Detta var visserligen några veckor sedan, men då vi fortfarande inte är helt klara, fattas lister, en glasskiva, hyllor och lite sådant, så får efterbilder vänta

Förra helgen firades Lars för sin andra farsdag i livet. Jag smög upp extra tidigt, så jag skulle hinna göra klart tårtan innan Elias vaknade. Vi hade en helmysig morgon med tårtätande och frukostfikande i sängen. Sen fick vi ett ryck för att fara iväg och njuta av snön och det fina vädret. En helt underbart mysig dag!

Elias skulle givetvis också hämta ved till brasan

Hur kul har man inte när man får åka pulka!?!

dagen boktips

Jag vill rekommendera en bok för alla er som inte läst/hört den.
Det har blivit många skratt under mina bussturer till och från skolan.
Väldigt roande! Läs eller lyssna!

Elias är inne i en väldigt jobbig period just nu. Exempel:
Elias pekar på skafferiet 5 minuter innan maten är klar. Jag visar och säger att vi inte ska öppna det nu, för maten är snart klar och pekar på spisen. Resultat:
Elias vrålar och skriker och kastar sig bakåt och här helt förtvivlad. Han skriker och gråter hejdlöst.Jag försöker trösta honom. Försöker jag lyfta upp honom kastar han sig iväg och blir arg. Gör jag inte det så knuffar han på mig. Han vill verkligen in i skafferiet. Och lyckas jag inte hitta något som kan roa honom något så när eller vara ett hyffsat substitut för det han för stunden bestämt sig för så kan han hålla på hur länge som helst. det jobbiga är bara att han blivit så pass stor att han inte riktigt glömmer bort saker längre. Han minns att jag stoppade äggklockan som han inte fick leka med i det högra skåpet. Jag börjar med andra ord bli utmanad av min son nu.
Igår höll min son på att göra mig galen med sina utbrott. Får se om jag lyckas andas mig igenom morgondagen utan utbrott.
Go natt

har smällt i mig alldeles för många bullar ikväll. på tok för många. men när vi bakade över 100 bullar så kändes det inte som att så många försvann.

I fredags blev det alltså premiär för lillen att bada i pool. Han var lite skeptisk till en början. Klängde sig fast vid mig och ville inte röra vattnet. Men efter en stund hade han vant sig vid stället och hade hur kul som helst! Det var en hel del andra små barn där och han tyckte det var så roligt att se vad dom gjorde och busade med. Helt klart något vi kommer att göra igen. Tyvärr har jag inte tillgång till bil särskilt ofta, men får prova med bussen och se hur glada busschaufförerna blir när dom måste lyfta in min vagn i bagageutrymmet...