min son

om jag nu inte legat i sängen med Elias mellan mig och min dator hade jag lagt upp en massa bilder på Elias. men ha ej kameran här.

imorse bjöd han oss på sitt härliga, underbara skratt igen. Det är helt galet så glad och varm man kan bli av ett skratt! men hans skratt känns så ärligt och innerligt på något sätt. jag blåste honom under armarna när han låg alldeles bar på sängen. det gillade han visst. ja, att han gillar att vara utan kläder har jag redan förståt, men att han var kittlig där det var något nytt. nu blir man väl som alex schulman som maniskt försöker framkalla skratt hela tiden.
visst, han har skrattat förut, men aldrig så ihållande.

en stor sak hände idag som förtjänar att publiceras: Elias vände på sig från rygg till mage helt utan hjälp eller nåt att sparka ifrån mot! ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för Elias. för oss är det enormt!