länge sen sist

Så nu är det väl dags att uppdatera lite.
Den senaste veckan har Elias verkligen förändrats. Det är så häftigt att se! Han är vaken mer, ler mer och har mer ögonkontakt. Han kan ligga på en filt på golvet och se sig omkring och bara vara nöjd med det! (iofs bara några minuter, men iaf tillräckligt länge för att jag ska hinna slänga i mig lite frukost) Och nu så får vi äntligen användning av sängen vi donade med innan han föddes. Han ligger och sover i den och kan läggas ner när han fortfarande är vaken och somna i den. Det är verkligen en annan sida av Elias vi får se nu. Visserligen är det mysigt att bära honom mycket, men det är också skönt att han ibland kan sova själv och ligga ner en stund. Varje morgon är han strålande glad (efter att ha fått mat och rapats) och vi har långa "samtal" när han ligger på skötbordet och vädrar rumpan. Han jollrar och ler och sprattlar och är så underbar! Hur trött jag än är när jag kliver upp vid 6-7 på morgonen, så kan man inte annat än att bli på strålande humör av den lille krabaten när han har ett så fantastiskt morgonhumör. Skönt tycker han också det är att få duscha med mamma, så det gör vi på mornarna när jag inte behöver tvätta håret. Den första månaden måste jag säga var rätt tung. Jag var väldigt trött mest hela tiden och orkade inte mycket. Och Elias ville bli buren och hade ont i magen och svårt att komma till ro. Nu känns det betydligt lättare. Jag känner mig som en människa igen och inte som en övertrött, hormonsprutande mjölk-ko som sprutar ner allt omkring mig. Det känns rätt härligt!

Att Elias är lättare att trösta och att han har lättare att komma till ro kanske bara var tvunget att få ta sin tid. Det är ju en helt ny värld. Så många intryck och så mycket som skall bearbetas här ute. Och magen skall komma igång och allt. Och vi skall lära oss förstå honom och se vad han behöver, om han behöver rapa, äta, är trött, varm/kall eller blöt. Svårt att veta ibland. Undrar om vi har lärt oss att förstå hans behov mer och att han därför är nöjdare eller om det beror på att jag slutat med mjölkprodukter (fast började idag igen för att se om det gör någon skillnad), att han får suga på napp ibland eller om han kommit in i en ny fas i livet? Ja, jag vet inte, men jag är i alla fall glad så länge min son verkar må så gott som han gör nu när vakenheten inte består av skrik-tid till största del.