längtan

Det är väl ofta så, åtminstonde för många människor, att man sällan uppskattar det man har särskilt mycket. Längtan, drömmar och mål om en nyare bil, större lägenhet, finare hus, mjukare soffa och liknande är väl rätt så vanligt? Det ena måste ju inte utesluta det andra visserligen. Man kan ju uppskatta det man har, men ändå vilja bättre, vilja mer. Jag uppskattar vårat billiga, effektiva boende. Men vill bo större. Helst mycket större och luftigare. Men jag är fortfarande väldigt nöjd med den låga hyran vi betalar. Och jag är väldigt nöjd över att elen ingår. Då blir steget till att drömma om ytterligare elektriska prylar mycket mindre. För ungefär ett år sen köpte vi en tvättmaskin. Det kändes så otroligt skönt. Och med skrutten på ankommande kändes det som att vi behövde en. Det gjorde vi nog inte. Egentligen inte. Men så skönt att slippa springa ut i tvättstugan och slåss om tiderna. Så skönt att kunna kasta in en tvätt när tiden finns över. Det är gudomligt. Och jag uppskattar den nästan varje dag.
Längtan om en annan tillvaro tog dock inte slut med tvättmaskinen. Nej, nu är det ju jobbigt att hand-diska.
Visst behöver vi en diskmaskin?
Nej, det gör vi ju inte. Det går ju lika bra att diska med de makalösa händer vi är skapta med. Ja, det är sant, och dyr är dom ju.
Jo, det är ju kanske onödigt.
Ja, men det vore ju skönt.
Ja, det vore det.
Så har vi resonerat. ungefär. Men nu är det slut med det. För imorgon levereras och installeras vår alldeles egna, första diskmaskin. Så fantastiskt! En alldeles utomordentligt bra bröllopspresent från mina generösa, kära svärföräldrar! Ett ting som underlättar så mycket, men känns dyr i inköp och som kommer göra våran (läs min) vardag lättare och roligare på alla sätt och vis. Jag är så lycklig bara över tanken på att få lasta in i maskinen. Sprudlar gör jag! Så nu måste jag fortsätta mitt städ-il i köket så att maskinen känner sig varmt välkommen till sitt nya hem!