söndag 10 april 2011
pjuh!
Nu verkar Elias frisk från sina vattkoppor. Efter en vecka hemma med förkylning hann han vara på dagis i tre dagar, sen kom prickarna. Det började på rumpan varför han fick vara blöjfri i två dygn för att det inte skull urarta till en enda stor skorpa hela rumpan. Även om sonen numera uppskattar att få kissa på toaletten kan han inte känna i förväg att han behöver det, så jag har tvättat otaliga tvättar med täcken, kuddar, handdukar och kläder denna helg. Men nu verkar det som sagt, vara över.
torsdag 7 april 2011
bittert
man kunde visst få behålla studiemedel trots att man vårdar barn. 24 veckor per år som kan räknas bort läste jag nyss på csns hemsida. alla veckor jag har varit hemma med Elias i år hade jag alltså kunnat räkna bort, men behållit studiemedlet = kunnat hinna plugga klart utan att pengarna skulle ta slut.
tänk om jag vetat det i tid.
bittert.
tänk om jag vetat det i tid.
bittert.
måndag 4 april 2011
torsdag 24 mars 2011
min älskling
Har nu återvänt från hufvudstaden och besök hos kära vännen milda. Lite skönt att vara borta från vardagen var det, men åh, så jag längtade efter Elias. Och jag blev så förvånad över hur stor han är. Tror inte att han hann växa så mycket på 3 dagar, men han kändes så stor när jag såg honom igen.
Min älskade, älskade skrutt som inte är så skruttig och liten längre.
Min älskade, älskade skrutt som inte är så skruttig och liten längre.
torsdag 10 mars 2011
tror nog inte att det fortfarande är många som läser här, eftersom jag i princip aldrig skriver. men nu ville jag ju vara med och tävla om en fotobok, för det är så många bilder jag vill göra böcker av, att jag som blev påmind om detta forum igen.
kan kanske vara på sin plats med en liten uppdatering om vars i livet vi befinner oss...
Renoveringen har smått påbörjats igen. Jag tapetserade tv-väggen i vardagsrummet för nån vecka sen och Lars har jobbat i veckan med att ljudisolera ena väggen, mot grannarna, så att det förhoppningsvis blir lite mindre lyhört. Det kräver ju borrning i betongen, så arbetet kan inte utföras hur sent som helst, varför det tagit många dagar. Men nu är det bara en spalt kvar av isolering och en skiva kvar att sätta upp. sen blir det bredspackling av hela rummet. hurra!
Elias verkar äntligen ha tagit sig ur sjukdomsträsket, även om det fortfarande är glest med barn på dagis. det betyder att både jag och lars har lyckats hålla oss friska ett tag. hurra! Han sover i sin säng, brevid oss och det händer faktiskt att han sover hela natten från 19-06. Men oftast så kryper han över till mig nån gång under natten och sparkar och bökar och har sig. Han är extremt "mammig" nu, men kanske känner han av de förändringar som jag går igenom eller så är det något annat.
Jag är nu i graviditetsvecka 22 och illamåendet släppte runt vecka 18 vilket var extremt skönt. Konstigt nog är jag trött, trött, trött. Kommer inte ihåg att jag var så trött med Elias i mitten av graviditeten, men det kanske tar på lite extra att inte få sova ostört om nätterna. Fogarna har också börjat protestera, så jag försöker vara försiktig och aktsam för att inte bli liggandes av smärta.
Pluggandet har det gått ovanligt dåligt med på sistonde. Jag önskar mest av allt att få vara ledig. Att få vara lyxhustru ett tag och inte bekymra mig över annat än städning, Elias, mat, tvätt och bak. Trodde aldrig någonsin jag skulle önska det. Det kanske är ett gott tecken? Att jag kanske kommer njuta av föräldraledigheten denna gång, som påbörjas om 3 månader. Men innan dess har jag nationalekonomin att göra klar och så var det den där uppsatsen som jag bara skjuter ifrån mig längre och längre fram i tiden. Men på måndag ska jag träffa min handledare, så nu måste jag börja bestämma mig för åt vilket håll jag skall gå. Vad skall jag utreda och uppsatsa?
kan kanske vara på sin plats med en liten uppdatering om vars i livet vi befinner oss...
Renoveringen har smått påbörjats igen. Jag tapetserade tv-väggen i vardagsrummet för nån vecka sen och Lars har jobbat i veckan med att ljudisolera ena väggen, mot grannarna, så att det förhoppningsvis blir lite mindre lyhört. Det kräver ju borrning i betongen, så arbetet kan inte utföras hur sent som helst, varför det tagit många dagar. Men nu är det bara en spalt kvar av isolering och en skiva kvar att sätta upp. sen blir det bredspackling av hela rummet. hurra!
Elias verkar äntligen ha tagit sig ur sjukdomsträsket, även om det fortfarande är glest med barn på dagis. det betyder att både jag och lars har lyckats hålla oss friska ett tag. hurra! Han sover i sin säng, brevid oss och det händer faktiskt att han sover hela natten från 19-06. Men oftast så kryper han över till mig nån gång under natten och sparkar och bökar och har sig. Han är extremt "mammig" nu, men kanske känner han av de förändringar som jag går igenom eller så är det något annat.
Jag är nu i graviditetsvecka 22 och illamåendet släppte runt vecka 18 vilket var extremt skönt. Konstigt nog är jag trött, trött, trött. Kommer inte ihåg att jag var så trött med Elias i mitten av graviditeten, men det kanske tar på lite extra att inte få sova ostört om nätterna. Fogarna har också börjat protestera, så jag försöker vara försiktig och aktsam för att inte bli liggandes av smärta.
Pluggandet har det gått ovanligt dåligt med på sistonde. Jag önskar mest av allt att få vara ledig. Att få vara lyxhustru ett tag och inte bekymra mig över annat än städning, Elias, mat, tvätt och bak. Trodde aldrig någonsin jag skulle önska det. Det kanske är ett gott tecken? Att jag kanske kommer njuta av föräldraledigheten denna gång, som påbörjas om 3 månader. Men innan dess har jag nationalekonomin att göra klar och så var det den där uppsatsen som jag bara skjuter ifrån mig längre och längre fram i tiden. Men på måndag ska jag träffa min handledare, så nu måste jag börja bestämma mig för åt vilket håll jag skall gå. Vad skall jag utreda och uppsatsa?
onsdag 23 februari 2011
torsdag 20 januari 2011
jaha, då var det väl dags att göra ett inlägg igen.
Inser att det är lääänge sen. Julen var underbart skön. Vi gjorde nästan inget som vi hade planerat att fixa på huset. Men det blev desto mer vila och umgänge med goa människor. Sen satte ju en del sjukdomar lite käppar i hjulen, och vi är ännu inte helt friska. Börjar bli less på snörvlandet nu.
Jag har börjat en ny kurs som består av statistik och nationalekonomi så de kommande månaderna lär jag sitta begravd i böckerna. Jag är peppad på att ta mig igenom kursen men samtidigt lite smått nervös över vad som komma skall. Statistiken jag läste på metodkursen ger mig fortfarande mardrömmar. Hoppas råda bot på det och lära mig nånting denna gång.
Lars jobbar på, har fruktansvärt mycket på jobbet nu, men han har i alla fall energi. Det har även vår son som nu är 1,5 år. Han är alltid full av energi. Från förskolan får vi höra att han är "så busig" och "så charmig!" och "så glad!". Och det är han ju också! Ord har börjat komma och nu kan han även skopa och däck på traktorn och en massa djurläten. Han babblar på massor, men det är svårt att alltid veta vad han menar. Han blir katastrofalt arg ibland när han inte får som han vill. Gallskriker och kastar sig på golvet och vrider och vänder sig. Men fort går det över. Han gillar inte hårda, råa grönsaker (förutom gurka) och inte gröt med fibrer i. Frön och fiberbitar kommer alltid ut ur munnen på honom. Han gillar däremot att tjuväta katternas torrfoder. Sen kommer han fram och visar vad han har i munnen och springer iväg och skrattar. Han vet att han inte ska äta det, men det är ju så kul att busa! och oftast spottar han ut det självamant när han har fått visa vad han lyckats med. Toaletter är fascinerande, men efter att ha måstat koka tandborstar, tuttar och leksaker efter att han kastat ner dom i toaletten är den numera förbjuden att tillträda för den lilla mannen. Han älskar fortfarande att borsta tänderna (fast bara om han får göra det själv), tycker det är kul att smörja in sig och andra med salva och vill gärna prova allt vi gör. Han är en riktigt häftig människa att lära känna!
Inser att det är lääänge sen. Julen var underbart skön. Vi gjorde nästan inget som vi hade planerat att fixa på huset. Men det blev desto mer vila och umgänge med goa människor. Sen satte ju en del sjukdomar lite käppar i hjulen, och vi är ännu inte helt friska. Börjar bli less på snörvlandet nu.
Jag har börjat en ny kurs som består av statistik och nationalekonomi så de kommande månaderna lär jag sitta begravd i böckerna. Jag är peppad på att ta mig igenom kursen men samtidigt lite smått nervös över vad som komma skall. Statistiken jag läste på metodkursen ger mig fortfarande mardrömmar. Hoppas råda bot på det och lära mig nånting denna gång.
Lars jobbar på, har fruktansvärt mycket på jobbet nu, men han har i alla fall energi. Det har även vår son som nu är 1,5 år. Han är alltid full av energi. Från förskolan får vi höra att han är "så busig" och "så charmig!" och "så glad!". Och det är han ju också! Ord har börjat komma och nu kan han även skopa och däck på traktorn och en massa djurläten. Han babblar på massor, men det är svårt att alltid veta vad han menar. Han blir katastrofalt arg ibland när han inte får som han vill. Gallskriker och kastar sig på golvet och vrider och vänder sig. Men fort går det över. Han gillar inte hårda, råa grönsaker (förutom gurka) och inte gröt med fibrer i. Frön och fiberbitar kommer alltid ut ur munnen på honom. Han gillar däremot att tjuväta katternas torrfoder. Sen kommer han fram och visar vad han har i munnen och springer iväg och skrattar. Han vet att han inte ska äta det, men det är ju så kul att busa! och oftast spottar han ut det självamant när han har fått visa vad han lyckats med. Toaletter är fascinerande, men efter att ha måstat koka tandborstar, tuttar och leksaker efter att han kastat ner dom i toaletten är den numera förbjuden att tillträda för den lilla mannen. Han älskar fortfarande att borsta tänderna (fast bara om han får göra det själv), tycker det är kul att smörja in sig och andra med salva och vill gärna prova allt vi gör. Han är en riktigt häftig människa att lära känna!
